En dikt…

Igår när jag va ute och gick, innan vi skulle åka till Åre, knåpade jag lite på en dikt. Eller kärleksförklaring kanske det är…

”Hennes kropp plöjer genom den djupa, kalla snön som om det inte fanns någon morgondag. Hennes ögon tindrar och jag ser den rena, ärliga lyckan. Hon skutter vid min sida och i denna stund är det bara vi två som existerar.

Hon är min natts starka stjärna och min dags strålande sol. Hon är min kärlek, min glädje och min lycka.

Hon är Nicki…”